Om en interimistisk skiljeman
I vissa tvister kan det vara viktigt för den part som har ett krav på den andra att kunna säkerställa att tillgångar eller viktiga dokument bevaras genom sk interimistiska beslut om säkerhetsåtgärder. Exempel på säkerhetsåtgärder är kvarstad, förbud att göra sig av med något, skyldighet att vidta åtgärder för att bevara något etc. Ett beslut om säkerhetsåtgärder är ett sätt att bevara läget som det är.
Enligt 2007-års regler kan en part inte ansöka om en säkerhetsåtgärd förrän målet har hänskjutits till en skiljenämnd eller en ensam skiljeman, vilket i snitt tar 3-4 månader i internationella mål och 2-3 månader i svenska mål. Under den tiden hinner mycket hända och det är inte säkert att de tillgångar som tvisten rör finns kvar då.
Reglerna hindrar visserligen inte en part från att gå till domstol och där ansöka om förordnande av en säkerhetsåtgärd men parter som skrivit in en skiljeklausul är ofta obenägna att vända sig till domstol, kanske i ett annat land. Det finns därför ett behov av att ge parterna möjlighet att få ett sådant beslut inom ramen för skiljeförfarandet också före målet har hänskjutits till en skiljenämnd eller en ensam skiljeman.
SCCs Användarundersökning för 2008 visar också att sådana regler efterfrågas; 82 procent av partsombud som uppträtt i SCC-förfaranden anser att interimistiska beslut om säkerhetsåtgärder borde kunna begäras redan när skiljeförfarande påkallas.
I syfte att överbrygga det glapp som beskrivs ovan har Stockholms Handelskammare antagit
regler med möjlighet för parterna att begära utseende av en interimistisk skiljeman med behörighet att besluta om säkerhetsåtgärder innan målet har hänskjutits till en skiljenämnd. Reglerna trädde ikraft den 1 januari 2010.